Andra tider – andra råd

 

Bild (129)Tiderna förändras och tur är väl det. Det som var alldeles normalt i en tid ser vi på med skräckblandade känslor några decennier senare. Under ett antal år på 1950- och 60-talen gavs det ut en Trädgårdskalender varje år. Här blandas artiklar om stenpartiväxter och fruktodling med inspirerande färgbilder på olika växter. För varje månad finns också ett arbetsschema där man kan se vad som ska göras i trädgården just den månaden.

 

 

I maj är det mycket som ska göras. Här ska inte bara delas, sås och planteras. Minst lika viktigt verkar det vara med bekämpning av diverse skadedjur m m. Man bli ju alldeles matt när man läser  hur man ska gå till väga. Och börjar fundera över när vi egentligen blev medvetna om alla de skadliga effekterna som DDT har. Inte 1960 tydligen i alla fall. Mycket besprutning ingår i trädgårdsskötseln. ”Vårbespruta fruktträden”. Här står inte ens med  vad, det var kanske så underförstått att man inte ens behövde skriva ut det? Vidare ska man spruta rosornas blad med någon DDT-lösning när de slagit ut, eventuellt med tillsatt nikotin. I förebyggande syfte verkar det som. Är det bladlössangreppen man vill åt? ”Krusbärsbuskarna ska sprutas med 1 dl FD-olja till 10 liter vatten.” FD-olja? Hmm, det kanske låter värre än vad det är.

Bild (131)

Nikotinlösningar var vanliga som bekämpningsmedel av diverse skadedjur och här tycker man att det ska användas mot vinbärslusen. ”Det gör god verkan.” Till hallonen tar man bordeauxvätska innan bladsprickningen. Bordeauxvätska är en kemisk lösning bestående av kopparsulfat, släckt kalk och vatten. Den togs ursprungligen fram i Bordeaux för att stoppa svampangrepp i vinodlingarna. Jag antar att det motverkar bladmögel på hallonen.

”Jordgubbarna sprutas med något DDT-medel  strax före blomningen” och som grand final på denna orgie i besprutning så kan nyuppkomna plantor pudras med något DDT-medel om de angrips av bladloppor, vivlar eller andra skadedjur.

DDT – odlarens bästa vän? Åtminstone 1960. Man funderar ju över hur denna kemiska mix påverkade både oss människor, plantorna och jorden. Hur mycket fanns kvar i bären. Det som rann ner i jorden, fortsatte det att påverka plantan på något sätt? Sänder en tacksam tanke att DDT inte används längre i våra trädgårdar. Men man fick säkert mycket jordgubbar…