Vårtäppan

Det är svårt att låta bli att skriva om alla vårens blommor. Som man längtar och njuter när de slår ut en efter en. Men vad vi har velat ha i vårrabatten har ändrats över tid. Det är spännande att titta i äldre böcker och se vad man tyckte om förr. Som inspiration eller bara för att förundras. Många växter är forfarande lika omtyckta medan andra mer känns som kuriosa.



I Trädgårdstäppan – illustrerad trädgårdsbok för småbruk, egna hem m fl. från 1919  skriver G. Noren om lämpliga vårlöksorter. Han tycker bl a att höga liljor som kejsarkrona, tigerlilja och byzantinsk lilja är bra val. 



Byzantinsk lilja eller turbanlilja, Lilium chacedonicum, som den kallas idag är en ovanlig trädgårdsväxt i dagens trädgårdar. Jag misstänker att den inte riktigt är härdig eftersom dess naturliga växtplats är i Grekland. Men den är mycket vacker med sin lackröda färg. Dessa lökväxter tycker jag dock är mer av försommarblomster. 

Som kantväxt tycker han att saffranskrokus, snödroppar eller havslök passar. Den äkta saffranskrokusen ser man inte heller så ofta idag. Den kan vara svår att få tag i och så är den inte helt härdig hos oss här i Norden. 



Och havslök, vad är det? Jo en tuvbildande scillasort, scilla amoena, som man kallar tuvig blåstjärna idag. Till skillnad från den vanliga ryska blåstjärna, scilla sibericsa,  så växer den just i tuvor. Mycket söt men jag vet inte om den går att hitta i handeln. 

G. Noren föreslår vidare att man ska ha pärlhyasint. Observera stavningen! Både den vita och den blå går bra. Men sedan nämner han en intressant växt som jag inte tror finns annat än i äldre trädgårdar och det är morgonstjärna, ornithogalum umbellatum. Det är en vit ca 25 cm hög växt där många blommor sitter tillsammans som på en kvast. Den blommar bara när solen skiner mellan kl 11 och 15 enligt vissa uppgifter! Mycket vacker men giftig!